Frankrike 2006 |
||||||
|
På söndagen den 16 Juli så påbörjade
Andreas Nilsson, Eric och Adam Andersson sin hittills längsta
bilresa. Eric och Andreas hade nämligen blivit bokade för en
show i södra Frankrike, närmare bestämt till Valeilles som
ligger runt 300 mil bilväg ifrån hemmet. Färden började bra och utan problem kom vi till den svenska huvudstaden för en snabbvisit hos Andreas syster som fyllde år. Det bör tilläggas att klockan var närmare två på natten då vi kom dit och en timme senare drog vi glatt vidare med magarna fulla av jordgubbstårta och med siktet på Trelleborg. |
|
||||
|
Väl framme i Trelleborg var allt inte lika glatt eftersom vi missade den första färjan mot Travemünde och blev tvungna att vänta i 6-7 timmar på nästa färja. När vi slutligen hade tråcklat oss på färjan och den började lämna kajen så kändes det att man var långt hemifrån så vi satte oss i eftermiddagssolen och tittade på medan det svenska fastlandet försvann i horisonten. Detta tog något längre tid än vi trodde så när vi började känna oss hungriga och gick in för att köpa mat i restaurangen så visade det sig att dom slutat servera varmrätt för 10 minuter sen. Vi lyckades slutligen komma över lite gulaschsoppa och var sin brödbit för en dyr slant och lyckades sen liggande på några soffor få någon timmas orolig sömn till motorernas mjuka men bestämda gång. |
|
||||
|
Från Travemünde var vägen enkel, det var bara
att följa den tyska vägen A1 (autobahn) tvärs igenom landet så
vi slutligen hamnade nere vi Luxemburg. Här lyckades vi ta fel avtagsväg och hamnade på en mindre väg som gick genom några mindre byar men det gjorde inte så mycket eftersom den ledde tillbaka motorvägen. Sedan var det Frankrike som stod på tur och här gick det till en början mycket bra och det var enkelt att följa vägbeskrivningen men när vi kommit ner till den franska staden Clermont-Ferrand så gick det inte att förstå sig på vår vägbeskrivning längre och vi satt och funderade ett tag. Slutligen bestämde vi oss för att ringa arrangören för att tala om hur läget var och när vi fick tag på honom så visade det sig att hans engelska inte var den bästa men han lyckades ändå ge oss en beskrivning på färdvägen så vi kom vidare. Nu var det bara ca 30 mil kvar till målet. |
|
||||
|
När vi äntligen kom fram till den lilla byn
Valeilles var klockan mycket och vi trötta så efter en öl och
lite mat så somnade vi som stockar. Nästföljande dag vaknade vi efter 3 på eftermiddagen och man fick se stället för första gången i dagsljus. Vi befann oss i ett gammalt stenhus med fin utsikt över en liten dalgång och det fanns en pool på baksidan som vi kunde svalka oss i. Det bör tilläggas att det var ca 40grader plus där nere så till och med ortsbefolkningen klagade på värmen. Efter detta så förflöt några dagar i lugnt tempo med många dopp i poolen och allmän avslappning i väntan på att Eric och Andreas skulle få provköra. Den första showen skulle äga rum vid 3-4-tiden på lördagen och landningen blev inte klar förrän fredagkväll så nu började det bli ont om tid. |
|
||||
|
Vi klev upp tidigt på lördagmorgon och
efter lite småfix så gick det att köra några provhopp och allt
fungerade på ett ungefär men ett problem var att vatten är en
bristvara där nere och därför var de lite väl försiktiga med det
så barken på inrun och landning torkade fort vilket medför att
skotrarna går heta. När tiden för första showen närmade sig så hade vi fått ordning på det mesta och Andreas och Eric drog på sig skydd och kläder inklusive snowboard-skor i under den stekande solen. |
|
||||
|
Allt gick mycket bra under första showen
förutom att grabbarna inte kunde köra så många hopp som dom
själva ville på grund av varma motorer men det fanns ju ca 10st
FMX-killar av varierande kvalitet och 2 duktiga amerikanska
quad-åkare. För övrigt uppskattades publikmängden till ca 1500 personer under dagen. |
|
||||
|
Vid 7-tiden så var det dags för krubb så vi fick
sallad med musslor,( -Urk! sa Eric och Adam, -Mums! sa Andreas),
sedan fick vi bröd och grillat lamm som huvudrätt och alla blev
mätta. När det sedan mörknat blev det dags för show igen och vi såg att det verkade vara mer folk den här gången. Tyvärr så blev det lite trassel med belysningen så showen försenades något men när den väl gick igång så var den mycket bra med skoter, cross, quad och mäktiga fyrverkerier. Eric fick lite problem med sin skoter under den här omgången men Andreas lyckades köra mycket bra förutom en liten miss i sista hoppet som resulterade i en krokig styrstång och skum skidinställning så det var färdigkört för hans del. Showerna var klar runt midnatt och dagen avslutades med några kalla öl. |
|
||||
|
På söndagens eftermiddag var det dags att köra igen och då var det Eric som fick köra själv med crossarna och quad-åkarna. Även detta gick mycket bra och hans skoter gick mycket bra den här gången. Efter att allt var klart och vi plockat ihop så var det dags för en stor middag igen med franska delikatesser så vi fick i oss lite mat. Amerikanerna hade för övrigt redan insett att det franska köket kan vara svårt för magen så dom hade med egen mat på burk ifrån staterna. Sedan var det resan hem igen och den finns det inte så mycket att säga om förutom att den gick rätt smidigt. Vi hade fått tag i en ny och bättre vägbeskrivning och det största problemet vi hade var att hitta vart man köper billig tysk öl och hur man kommer på färjan från den tyska sidan. Väl hemma här i Ullånger kan vi slappna av och tänka tillbaka på resan med ett leende. |
|
